Vår energiproduktion måste bli koldioxidfri

Vattenkraften, kärnkraften och investeringar i förnybar el ger Sverige en säker, effektiv elproduktion med konkurrenskraftiga priser och med små utsläpp av växthusgaser. Men med ökad elektrifiering kommer ett större behov av att utveckla vårt klimatsmarta energisystem. Vårt fokus ligger på att minska energisystemets utsläpp – både i Sverige, vårt närområde och globalt.

Ska vi modernisera Sverige och klara klimatomställningen kommer vi behöva väsentligt mycket mer el. Elbilar, elektrifiering av godstrafik och industrins omställning till fossilfri produktion innebär att behovet ökar kraftigt. Om vi inte ska skjuta oss själva i foten måste den elen vara fri från klimatutsläpp.

Att ställa om energisystemet kräver statlig handlingskraft. På liknande sätt som staten driver på utvecklingen av exempelvis vind- och solkraft, behöver staten också driva på för leveranssäker kärnkraft. Energimyndigheten och IVA har pekat på Sverige inom 25 år behöver investera i ny eller livstidförlängd kapacitet för en årlig produktion på mer än 100 TWh. Det är vår bedömning att det inte kommer att gå utan att investeringar och reinvesteringar i svensk kärnkraft.

Kärnkraft spelar en central roll för att nå målen för minskade utsläpp och är avgörande för elsystemets förmåga att leverera pålitlig, konkurrenskraftig fossilfri. Vi vill främja utvecklingen av den fjärde generationens kärnkraft som kan återanvända avfallet från dagens reaktorer. Nästa generations moderna kärnkraftverk är avfallshantering och elproduktion i ett, volymen av avfall blir också en bråkdel av dagens befintliga högaktiva kärnbränsleavfall. Ett led i detta är att staten, i likhet med verksamheten inom exempelvis Svensk exportkredit och Boverkets kreditgarantier, ska kunna ställa ut kreditgarantier för investeringar och reinvesteringar i svensk kärnkraft.  Att volymen av avfall i nästa generations kärnkraftverk minskar ändrar inte att ett svenskt slutförvar av kärnbränsle också behöver komma på plats i närtid.

Solkraft, vindkraft, vattenkraft och förnybar kraftvärme gynnas alla idag på kärnkraftens bekostnad. Det är en marknad styrd till kärnkraftens nackdel. Det är inte längre en situation Liberalerna accepterar. Det ändrar inte att vi också ser att det finns en stor efterfrågan och potential att även fortsätta bygga ut energi från sol, vind och vågkraft. Liberalerna välkomnar all form av elproduktion, så länge den inte påverkar klimatet.

Ett nyckelområde för att skapa stabil energitillförsel är, vid sidan av ett starkare kraftnät möjligheten att lagra energi. Det finns redan många olika tekniker för att lagra energi men regelverk och skattesystemet behöver anpassas för att ge rätt incitament för att öka satsningar som ökar leveranssäkerheten och utjämnar effekttoppar.

Det behövs en omställning till koldioxidfri produktion av bland annat stål och cement, eftersom dessa industrier är en stor del av Sveriges samlade utsläpp. Utvecklingen av koldioxidavskiljning har också gått framåt och kommer bli viktig för att ställa om flera industriella processer. Det finns tekniska lösningar men det behövs trygga villkor och kreditgarantier för att få till nödvändiga investeringar.

Kärnkraften behövs för klimatets skull och för att minska världens utsläpp.
Vi är positiva till en ny generation kärnkraftverk. Staten bör underlätta en utbyggnad genom en kärnkraftsstrategi som inkluderar både investeringar i demonstrationsanläggningar för nästa generations kärnkraftverk, kreditgarantier för att investera och reinvestera i svensk kärnkraft. Elcertifikatsystemet som kostar konsumenterna ca 100 miljarder kronor och endast bidrar till att avveckla kärnkraften ska i ordnade former avvecklas. Staten kan på så sätt vara med och bidra till långsiktiga politiska och mer marknadsmässiga villkor för koldioxidfri el.

Satsningar på en utökad energilagring och bättre batterier behövs.
Vi vill underlätta för olika innovationer som bidrar till ökad robusthet och användning vid elöverskott t.ex. vätgas, värmelager, batterier och elektrobränsle. Lagstiftningen behöver hela tiden utvecklas och Energimyndigheten bör ha ett ansvar för att bereda förslag som underlättar en marknadsintroduktion av nya innovationer. Kreditgarantier för stora industriella projekt kan vara en sådan lösning.

Satsa på carbon capture.
Koldioxidavskiljning och lagring (Carbon Capture and Storage, CCS) går att genomföra på flera olika sätt. Bland annat genom att koldioxiden antingen i rökgaserna från industriella verksamheter eller koldioxiden i atmosfären avskiljs och lagras djupt ner i marken där den inte kan påverka miljön.

Allt fler fastighetsägare, inklusive offentliga verksamheter, väljer småskalig elproduktion i form av solpaneler på tak.
En del fastighetsägare har flera fastigheter och energiskatten bör i dessa fall beräknas utifrån anläggning och inte utifrån juridisk person förutsatt att elen som produceras också konsumeras på samma punkt. Det innebär att småskaligt producerad el som inte skickas ut på elnätet ska vara skattefri.