Vaxholm är en skärgårdskommun med omkring 70 öar, varav 57 är bebodda. Det skapar särskilda förutsättningar när samhället utsätts för störningar. Elavbrott, vattenbrist, problem med färjor och annan infrastruktur kan snabbt få stora konsekvenser när människor och samhällsviktiga verksamheter är beroende av fungerande förbindelser mellan öarna.

Vaxholms stad har i dag Campus Vaxholm förberett som trygghetspunkt och mobil reservkraft som gör det möjligt att upprätta trygghetspunkter på olika öar. Staden har också tjänsteman i beredskap, TiB, dygnet runt och ett etablerat samarbete med Frivilliga Resursgruppen, FRG.

Kommunens riktlinje för civil beredskap anger att Vaxholm ska ha förmåga att upprätta både fasta och mobila trygghetspunkter för information, stöd och förnödenheter.

Liberalerna vill bygga vidare på den grunden. Beredskapen ska inte bara kunna flyttas ut till öarna när något redan har hänt. Den ska vara planerad, utrustad och övad i förväg.

Fyra vallöften för en tryggare skärgårdskommun

1. Beredskapsdepåer på öarna

När elen försvinner, vattnet slutar rinna eller färjeförbindelser bryts ska det finnas utrustning nära människorna som behöver den.

Liberalerna vill därför stegvis bygga upp 3–5 lokala beredskapsdepåer, exempelvis i containerlösningar, på strategiskt utvalda öar. Rindö är en naturlig utgångspunkt, där staden redan har demonstrerat en mobil trygghetspunkt. Därefter ska bland annat Tynningö, Ramsö och Skarpö analyseras utifrån befolkning, risker, tillgänglighet och befintliga lokaler.

Depåerna ska exempelvis kunna innehålla:

• dimensionerad reservkraft för trygghetspunktens prioriterade funktioner
• utrustning för vattenförsörjning och distribution
• LED-belysning, filtar, liggunderlag och utrustning för värme
• första hjälpen-utrustning
• sambandsutrustning, Rakel för behöriga funktioner och radio för mottagning av myndighetsinformation via Sveriges Radio P4
• informationsmaterial, skyltar och annan utrustning för att snabbt kunna öppna en trygghetspunkt.

Depåerna ska knytas till stadens planering för trygghetspunkter och kunna användas tillsammans med exempelvis skolor, föreningslokaler, hembygdsgårdar eller andra lämpliga byggnader.

Dimensioneringen ska göras utifrån antalet människor som kan behöva stöd, lokala risker, tillgång till vatten och värme samt möjligheten att fylla på förråden under en längre samhällsstörning.

Målet är enkelt: tiden mellan kris och fungerande trygghetspunkt ska bli så kort som möjligt – oavsett vilken ö du bor på.

2. Båtberedskap och lokal transportkapacitet

I en skärgårdskommun räcker det inte att ha materiel. Personal, utrustning, vatten och bränsle måste också kunna komma fram när ordinarie transporter inte fungerar.

Liberalerna vill därför skapa en förberedd transportberedskap för skärgården, kopplad till stadens TiB och krisorganisation.

Det innebär att kommunen ska:

• upphandla ramavtal med kommersiella båtoperatörer för transport av personal, materiel och andra resurser när ordinarie trafik är störd
• förbereda formerna för samverkan med frivilligorganisationer och andra beredskapsaktörer
• utveckla samarbetet med Frivilliga Resursgruppen, FRG, som redan har avtal med Vaxholms stad
• utreda behovet av lätt lokal transportkapacitet, exempelvis ATV eller UTV med kärra, vid strategiska beredskapsdepåer
• utse och utbilda platsansvariga som kan öppna, bemanna och rapportera från trygghetspunkterna.

Lätta transportfordon kan användas för exempelvis vatten, bränsle, sjukvårdsmateriel och annan tung utrustning när framkomligheten är begränsad.

Kommunen ska också planera för hur den kan bidra med transporter vid en större utrymning när kommunen har uppgifter inom insatsen.

I en skärgårdskommun måste transportberedskap vara en del av krisberedskapen – inte något som improviseras när färjan redan står still.

3. Robust och redundant krisledning

Vaxholms stad har redan en ordinarie krisledningsplats och ska enligt sin planering också ha en förberedd reservlokal för den centrala krisledningen.

Liberalerna vill säkerställa att dessa ledningsplatser klarar de krav som dagens säkerhetsläge ställer.

Under mandatperioden vill vi därför:

• säkerställa att ordinarie krisledningsplats har tillräcklig reservkraft, robust kommunikation och uthållig teknisk försörjning
• granska och vid behov förstärka eller ersätta den befintliga reservledningsplatsen
• inventera kommunala och andra lämpliga lokaler med god fysisk robusthet som kan användas vid allvarliga störningar eller höjd beredskap
• utreda ett mobilt ledningsstöd som kan placeras vid olika kommunala verksamheter och trygghetspunkter
• söka tillgängligt statligt stöd från Myndigheten för civilt försvar för utveckling och förstärkning av kommunens ledningsplatser.

Myndigheten för civilt försvar framhåller behovet av fysiskt anpassade ledningsplatser, robusta informationssystem och uthålliga försörjningssystem. Kommunen måste också kunna leda verksamheten om den ordinarie ledningsplatsen inte går att använda.

Krisledningen får inte ha en enda kritisk punkt. Vaxholm ska kunna ledas även när kommunhuset, elnätet eller de vanliga kommunikationsvägarna inte fungerar.

4. Öva som vi ska agera – tillsammans

En krisorganisation som aldrig prövas vet inte om den fungerar.

Nationell vägledning anger att kommunen ska genomföra och utvärdera minst två övningar under en mandatperiod och att krisledningsnämnden och tjänstemannaledningen ska övas minst en gång under perioden.

Liberalerna vill höja ambitionen.

Vaxholms stad ska genomföra minst en större samverkansövning varje år under mandatperioden.

Kommunen ska aktivt söka återkommande övningssamverkan med exempelvis:

• Polismyndigheten
• Försvarsmakten, Militärregion Mitt och Amfibieregementet Amf 1
• Region Stockholm
• Storstockholms brandförsvar
• Kustbevakningen
• Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet
• Roslagsvatten
• Vattenfall Eldistribution
• Svenska kyrkan och andra trossamfund
• frivilligorganisationer och Vaxholms FRG.

Vaxholm ska också vara en aktiv part i Samverkan Stockholmsregionen, SSR, där länets kommuner och centrala regionala aktörer samverkar kring gemensamma störningar och kriser.

Övningarna ska variera mellan olika scenarier. Det kan handla om ett långvarigt elavbrott vintertid, störningar i färjetrafiken eller svåra isförhållanden, cyberangrepp mot samhällsviktig verksamhet och händelser under höjd beredskap.

Kommunens politiska ledning ska också vara förberedd. Liberalerna vill därför att krisledningsnämnden och kommunfullmäktiges presidium erbjuds relevant utbildning och övning varje år.

Under Beredskapsveckan vill vi dessutom genomföra en publik beredskapsdag, där Vaxholmsbor får se hur trygghetspunkter, beredskapsutrustning och kommunens samverkande aktörer fungerar i praktiken.

Beredskap bygger också på att invånarna vet vad kommunen kan göra – och vad var och en behöver kunna klara själv.

Genomförande 2027–2030

Programmet ska byggas ut stegvis under mandatperioden och kopplas till kommunens kommande risk- och sårbarhetsanalys och planering för krisberedskap och civilt försvar.

2027: behovsanalys, placering av de första beredskapsdepåerna, upphandling av transportberedskap och genomgång av kommunens ledningsplatser.

2028: fortsatt utbyggnad på öarna, förstärkt lokal transportkapacitet och första större årliga skärgårdsövningen.

2029: ytterligare beredskapsdepåer, utvecklat mobilt ledningsstöd och större samverkansövning med fokus på långvarig samhällsstörning.

2030: fullskalig övning med höjd beredskap som scenario samt utvärdering och beslut om nästa utvecklingssteg.

En preliminär investeringsram för programmet är cirka 5–10 miljoner kronor över mandatperioden. Slutlig kostnad ska fastställas efter behovsanalys, projektering och besked om statlig medfinansiering.

Finansieringen ska ske genom kommunala investeringsmedel, de statliga ersättningar som får användas för respektive beredskapsåtgärd samt särskilt stöd från Myndigheten för civilt försvar, bland annat för utveckling av ledningsplatser.

Genomförandet ska följas upp av kommunstyrelsen minst två gånger per år och redovisas årligen till kommunfullmäktige.

Vad innebär det för dig som Vaxholmsbo?

Bor du på Rindö, Tynningö, Ramsö, Skarpö eller någon annan av Vaxholms öar ska du kunna känna dig trygg med att kommunen har planerat innan krisen kommer.

Det ska finnas en förberedd plats nära dig där du kan få information och grundläggande stöd när el, vatten eller kommunikationer inte fungerar.

Det ska finnas planerade transporter för att få ut människor, personal och materiel i skärgården när ordinarie förbindelser är störda.

Kommunens krisledning ska kunna fungera även om den ordinarie ledningsplatsen inte går att använda.

Och de människor och organisationer som ska hantera en allvarlig kris ska ha övat tillsammans innan det händer.

Vaxholm har en grund att bygga vidare på. Nu vill Liberalerna Vaxholm göra beredskapen mer lokal, robust och uthållig.

Trygghet i hela skärgården. Ö för ö.

För ett Vaxholm som fungerar – också när samhället prövas.