Det är i en dramatisk tid som utredaren Gudmund Toijer nu på måndag lämnar sina förslag för en moderniserad arbetsrätt. Frågan är mer aktuell än någonsin när många människor förlorar sina jobb.

Den nuvarande strikta arbetsrätten hindrar inte jobb från att försvinna när företag går dåligt, men den påverkar vilka som får stanna kvar. När det uppfattas som krångligt, osäkert och dyrt att säga upp är risken att arbetsgivare väljer att inte anställa alls.

Få arbetsgivare vågar chansa på att anställa personer utan arbetslivserfarenhet eller med låg utbildning. Det drabbar framförallt utrikesfödda personer som hamnar i utanförskap. Liberalernas vision är att avskaffa utsatta områden fram till 2030 genom ett Förortslyft. Men då krävs sänkta trösklar som ger företagen trygghet att våga anställa fler.

Liberalerna ser fram emot att ta del av utredningens förslag och vi kommer att driva på processen framåt. Nu vilar dock ett tungt ansvar på arbetsmarknadens parter att under kommande månader enas om en förbättrad arbetsrätt. Om parterna inte kommer överens, så kommer Liberalerna tillsammans med Centerpartiet och regeringen gå vidare lagstiftningsvägen 2021, som vi är överens om.

Vi är måna om att arbetsrätten fungerar för olika anställningsformer och på hela arbetsmarknaden. För företag med och utan kollektivavtal, i offentlig och privat sektor samt för små och stora arbetsgivare. När Lagen om anställningsskydd (LAS) infördes såg Liberalerna, dåvarande Folkpartiet, behovet av en generell lagstiftning som gav ett grundskydd vid uppsägning till alla arbetstagare. Detta behov kvarstår, men de stelbenta reglerna är illa anpassade till dagens föränderliga och kunskapsintensiva arbetsmarknad.

För att lösa problemen vill Liberalerna ersätta dagens turordningsregler med regler som baseras på kompetens, att undantaget från turordningslistan utvidgas till att omfatta upp till fem personer för företag upp till 49 anställda och att uppsägning på grund av personliga skäl blir mindre svårt. De förslag som snart lämnas av utredningen kommer inte gå hela vägen men utgör ett steg i rätt riktning.

Liberalernas ambition är att:

  • Skapa trygghet att anställa.
    När arbetsgivare tycker det är krångligt, osäkert och dyrt att säga upp personal undviker de att anställa. Det måste bli lättare och billigare att säga upp en anställd som missköter sig, exempelvis genom trakasserier eller samarbetssvårigheter, samtidigt som arbetstagaren skyddas mot godtyckliga uppsägningar.
  • Möjliggöra att behålla rätt kompetens.
    När kompetens väger tyngre ökas möjligheten att behålla nyckelmedarbetare. Sällan har det varit så tydligt att jobb kan räddas genom uppfinningsrikedom som under Coronakrisen. Det kan t.ex. handla om den kreative medarbetaren som hittar nya affärsidéer. Restauranger som tar in sponsring för att skicka luncher till sjukvårdsanställda eller taxiföretag som levererar mat. Det är företag som lyckas ställa om som har möjlighet att överleva och växa.
  • Skapa balans i anställningstrygghet mellan anställningsformer.
    När det uppfattas som svårt att säga upp väljer arbetsgivare att visstidsanställa istället för att tillsvidareanställa. Under Coronakrisen har blickarna vänts mot omfattande användning av timvikarier inom äldreomsorg och hemtjänst. Vi ser att det finns ett fortsatt behov av flexibla arbetsformer för att erbjuda en väg in för den som står utanför arbetsmarknaden. Men det offentliga måste gå före och förbättra arbetsvillkoren för de som arbetar inom vård och omsorg. En viktig utgångspunkt är att skapa bättre balans i anställningstryggheten.
  • Gynna kompetens och rörlighet.
    När fler vågar byta jobb förbättras kunskapsutvecklingen och matchningen. En trygghet som bygger på ”sist-in-först-ut” principen, leder till otrygghet för den som byter anställning och hamnar sist i turordningen på den nya arbetsplatsen. Det skapar inlåsning och en falsk trygghet. Som Coronakrisen visat kan jobb försvinna ändå när arbetsgivaren förlorar intäkter. Äkta trygghet ligger i anställningsbarhet.

Samtidigt som arbetsrätten görs mer flexibel måste individens ekonomiska trygghet vid arbetslöshet stärkas. Liberalerna vill därför att alla som haft ett jobb och betalat skatt ska omfattas av en statlig och allmän A-kassa. Idag är det, trots justeringar under Coronakrisen, alltför få som kvalificerar sig till och ännu färre som upplever A-kassan som tillräcklig. Den statliga utredningen om arbetslöshetsförsäkringen, som lämnas till regeringen inom kort, är ett viktigt steg på väg för att skapa ekonomisk trygghet för den som blir arbetslös men också för den som vill växla bana under hela sitt yrkesliv.

Liberalerna värnar om den svenska modellen. Införande av korttidsjobb, som nu omfattar nästan en halv miljon arbetstagare, är ett bra exempel på när politiken och arbetsmarknadens parter konstruktivt samarbetat för att rädda jobb.

Nu vilar ett tungt ansvar på parterna att finna en förhandlingslösning för en modernare arbetsrätt. Vi ser att det finns ett egenvärde i att regelverket har en stark förankring hos parterna eftersom det skapar långsiktiga spelregler och stabilitet på arbetsmarknaden. Kommer parterna överens, är utgångspunkten att vi går vidare med deras förslag och inte utredningens. Men om parterna misslyckas tvekar vi inte att införa skarp lagstiftning under 2021.

Liberalerna kan inte acceptera nuvarande lagstiftnings misslyckanden. Coronakrisen lämnar efter sig många företag i konkurs, många förlorade jobb och mindre pengar i statskassan. När vi bygger upp vårt samhälle igen är det avgörande att företagen vågar anställa. Grunden för det svenska välfärdssamhället bygger på en dynamisk ekonomi och välfungerande arbetsmarknad för att vi ska kunna garantera en välfärd av hög kvalité. Därför behövs nya arbetsrättsliga spelregler som kombinerar trygghet och tillväxtkraft.

Nyamko Sabuni, partiledare
Gulan Avci, arbetsmarknadspolitisk talesperson

44.TIF