Hela sju procent av Sveriges vuxna befolkning – var femtonde person – utgörs av utrikes födda med risk för fattigdom. Det är 75 % högre än motsvarande siffra i Tyskland, trots ett liknande flyktingmottagande. Över 500 000 utrikes födda i Sverige lever med oroande låga inkomster. Detta är Sveriges integrationsskuld. Liberalerna presenterar idag en plan med tydliga delmål för att minska Sveriges stora integrationsskuld. Dessutom kräver Liberalerna att svenska regeringar årligen redovisar hur stor integrationsskulden är.

Coronakrisen är en av de svåraste prövningarna för Sverige i modern tid. I dagsläget har över 4500 människor dött och många människor har förlorat sina jobb eller sina företag. Coronakrisens mest akuta skede ebbar ut i takt med att smittspridningens första våg nu avtar. Liberalerna har i vårt samarbete med regeringen bidragit till viktiga reformer för att rädda jobb och företag för att undvika en akut finanskris i Sverige. Men trots detta är den ekonomiska nedgången oundviklig och de strukturella problem vi såg före Corona kommer förvärras.

För redan innan krisen har integrationsproblemen i Sverige varit alarmerande. Allt för många människor lever i utanförskap. Mångas frihet och möjligheter är begränsade eftersom att de saknar jobb och har bristande språkkunskaper. Framförallt många utrikes födda kvinnors situation är allt annat än vad vi kan förvänta oss i ett av världens mest jämställda länder. I landets utanförskapsområden är arbetslösheten mer än dubbelt så hög och andelen som lever med försörjningsstöd mer än tre gånger så hög som i övriga Sverige. Liberalerna vill vända denna utveckling.

Med Coronakrisen kommer den redan höga arbetslösheten bland utrikes födda att öka. Vår misslyckade integrationspolitik, där vi öppnat dörren till Sverige som land, men inte till vårt samhälle, kommer bli förödande. För att återstarta Sverige krävs det att Sveriges främsta prioritering i spåren av Corona ska vara att lösa integrationen och vända utvecklingen i våra utsatta områden.

Vårt parti varnade tidigt för problemen: Redan år 2004 tog Liberalerna fram rapporten ”Utanförskapets karta” där en kartläggning gjordes såväl av omfattningen som av utvecklingen av utanförskapet i utsatta områden. Den illavarslande utveckling vi då larmade om har, inte minst efter flyktingkrisen, fördjupats långt mer. En ny underklass växer fram och vi ser nu, i vissa områden i Sverige, en återgång till ett Fattigsverige.

Det går inte blunda för denna utveckling. Människor som fastnar i utanförskap har begränsade möjligheter att bygga en framtid för sig och sina barn. Detta tar sig uttryck på många sätt och kräver åtgärder inom många sektorer och från en mängd ansvarstagande samhällsaktörer.

När en politik nu formuleras för att resa oss ur Coronakrisen måste vi samtidigt utforma en politik som reser oss ur den integrationskris som rådde före pandemin. Integrationskrisen har byggts upp under lång tid genom att nyanlända invandrare gjorts bidragsberoende och maktlösa, ofta i utsatta och otrygga områden. Denna skuld efter politisk underlåtelse måste nu betalas av.

Sverige ska inte vara ett delat land. Vi vägrar acceptera en återgång till ett nytt Fattigsverige. Därför måste vi sätta ord på den skuld som byggts upp. Vi väljer att kalla denna skuld för integrationsskuld,
inte för att det är en skuld som några enskilda bär utan för att vårt samhälle har en skuld mot alltför många enskilda.

Politiken måste under lång tid handla om vårt samhälles avgörande glapp i egenförsörjning mellan grupper. Politiken måste också komma att handla om den skuld många år av politisk bidragsmentalitet och lågt satta förväntningar på nya medborgare bidragit till att skapa. En missriktad välvilja har lämnat ett stort antal migranter utanför samhället därför att samhället inte ställt upp med tydliga förväntningar om att också människor som har flyttat till vårt land ska kunna försörja sig själva, tala svenska och bidra till samhället. Denna skuld efter politisk underlåtelse måste nu betalas av.

Vad är det då som ska mätas? Vilken fråga ska politiker behöva svara på varje år tills integrationsskulden är avbetald? Samhällsekonomiskt fångas integrationsmisslyckandet väl av skillnaden i medianinkomst mellan utrikes födda och samhället i stort. Bakom sådana siffror döljer sig arbetsmarknadsetablering och humankapital men också pensionsutsikter, arbetsplatsgemenskap och ekonomiska möjligheter i vardagen. Räknat på detta sätt tydliggörs hur Sverige sticker ut från viktiga jämförbara länder. EU-gemensamma definitioner visar att gruppen utrikes födda med oroande låga inkomster (under 60 procent av medianinkomsten) uppgår till cirka till ca 560 000 personer. Det motsvarar 7 procent, var femtonde person, av den totala vuxna befolkningen i Sverige. Dessa personer måste få förutsättningar att bli delaktiga och lyckas.

I nya siffror från Riksdagens utredningstjänst, som på Liberalernas uppdrag har bearbetat data från Eurostat, jämförs dessa sju procent med övriga Europa. EU-snittet för utrikes födda med risk för fattigdom är 4,3 procent. I Norge och Danmark är siffran 4,6 respektive 4,9 procent. Tyskland utmärker sig likt Sverige med ett generöst flyktingmottagande under åren runt flyktingkrisen 2015. Trots detta är motsvarande siffra i Tyskland 4 procent av befolkningen.

Ett första delmål i Sveriges integrationspolitiska arbete bör vara att upprätta en plan för att integrationsskulden ska sjunka till tyska nivåer. En sådan bör bland annat innehålla åtgärder för kunskaper i svenska språket, morötter för kvinnors deltagande i arbetslivet, åtgärder för att till exempel bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, förenklade villkor för småföretag och samverkan för upprustade förorter.

Vi föreslår att detta delmål ska beslutas av riksdagen och regeringar ska årligen berätta hur arbetet går. Sedan 1994 lämnar svenska regeringar årligen en fördelningspolitisk redogörelse. Liknande redogörelser görs också om jämställdhet och klimatet. Det behövs en redogörelse också för integrationen och integrationsskulden.

Liberaler ser varje människas värdighet. Det är hennes frihet och möjligheter vi slåss inför. Integrationsskulden innebär ett enormt svek mot varje människa som kommit till vårt land utan att ges chansen att här lyckas och mot varje enskilt barn som växer upp i utsatta områden utan förhoppningar att lyckas i skolan eller att få ett bra jobb.

Liberalerna har satt upp ett övergripande mål: Sverige ska inte ha några utsatta stadsdelar 2030. Vi ska inte vara ett delat land med ett utanförskap som föder förakt, frustration och konflikter. Vi löser bara detta genom att i arbetet med politiken här och nu, med Coronakrisens första fas till ända, skapa nya möjligheter till klassresor. Så kan vi börja betala av på den svenska integrationsskulden.

Nyamko Sabuni, Partiledare