Liberal demokrati i Vaxholm

Måndagen den 9:e september genomförde kommunfullmäktige i Vaxholm ett extra sammanträde för att fira den allmänna rösträttens hundraårsdag. Temat för dagen var demokrati. Här nedan återger vi det anförande som Vaxholmsliberalernas gruppledare Michael Baumgarten höll.

Liberalerna har haft en central i roll i framväxten av den svenska demokratin

Sedan allmän rösträtt genomfördes för 100 år sedan har demokratin nästan alltid stått under debatt. 1919 infördes allmän rösträtt för den som fyllt 23 år och dess främsta förespråkare var Karl Staaff, en liberal riksdagsman och debattör. Innan 1921 års riksdagsval var det bara män som hade rösträtt och var valbara.

Sveriges Allmänna Rösträttsförbund, som bildades 1890 antog blåklinten, som symbol för rörelsen. År 1900 bildades Liberala samlingspartiet. På ett möte samma år bestämdes att rösträttsrörelsen skulle upplösas till förmån för en liberal partiorganisation utanför riksdagen. Detta blev verklighet 1902. Liberalerna hade kvar en blåklint som symbol fram till 2016.

Sedan 1974 får vi rösta i allmänna val redan vid 18 års ålder. Den senaste förändringen i allmän rösträtt kom så sent som 1989 då personer som var omyndigförklarade på grund av förståndshandikapp eller psykisk sjukdom fick rösträtt och 1999 infördes en 16-årsgräns vid direkta kyrkliga val.

”Närdemokrati” var ett begrepp som på 70-talet lanserades av Folkpartiet. Det stod för att människor i högre grad skulle kunna påverka den lokala politiken, eftersom ungefär 160 000 förtroendevalda gått upp i rök efter den stora kommunreformen 1970.

Människors vardag påverkas i hög grad av lokala beslut. Kommuner, landsting och regioner sköter den dominerande delen av våra gemensamma verksamheter. Internationaliseringen av ekonomin och digitaliseringen river på många sätt ner gränserna för nationalstaters betydelse. En följd av detta är, att den lokala politiken blir allt mer betydelsefull. Eftersom välfärdsfrågorna ligger högt i väljarnas intresse borde kommun- och regionalval stå i centrum, men så är det inte.

Ser man i historien att någon är liberal kan man vara säker på att denne är demokrat. Liberalerna har aldrig behövt någon partikongress där man strukit streck över sin egen historia. Skulle Liberalerna själv tvingas ange ett enda skäl för att aldrig svika liberalismen är det just detta: Vi bär på ett arv av demokratisk kamp. Sviker man det förloras det mesta av kvarvarande lojalitet till oss. Att det liberala partiet aldrig för ett ögonblick drar in andan och slutar tala om demokrati, frihet och tolerans gör partiet omistligt.

Den upplevda ökande klyftan mellan väljare och valda ger framgångar för många populistiska partier. Undersökning efter undersökning visar att en allt större del av väljare till populistiska partier inte instämmer med det parti de röstat på, det vill säga att deras röst lades i protest mot de traditionella partierna. Att Sverige – och helt unikt bland demokratier – inte skiljer på lokala och nationella val, utan har gemensam valdag, bidrar dessutom till att lägga kommunalpolitiken i rikspolitikens slagskugga. Den lokala demokratin skulle vinna på att den gemensamma valdagen avskaffas och kommunalpolitiken skulle därmed komma i centrum i vartannat val, men också på att ”närdemokratin” grävs upp ur den politiska historien. Vaxholmsliberalerna anser också att åldersgränsen bör justeras nedåt till 16 år.

Vaxholm är ett starkt fäste för liberal demokrati

Sverige och Vaxholm har ett mycket högt valdeltagande och det är glädjande. Deltagandet i senaste kommunalvalet i Vaxholm steg till hela 90,74%. Resultatet uppfattades ganska snart som ett osäkert politiskt läge liksom även i Riksdagen. Vi har nu ett minoritetsstyre i riksdag och även i Vaxholm. Minoritetsstyren är ändå inget unikt då olika politiska block väger ganska jämnt. Ett annat alternativ kan vara att utlysa omval vilket sker från tid till annan.

Sedan 2006 har kommunpolitikens karta ritats om. Fram till dess styrdes kommunerna i regel av en politisk blockmajoritet. Efter valet 2014 fick en tredjedel av landets kommuner minoritetsstyren där ett parti eller en koalition av partier styr utan att ha en majoritet av mandaten i fullmäktige.

I de flesta kommuner innebär ett minoritetsstyre ändå ingen större skillnad. De flesta politiker är vana vid samarbete över blockgränserna, till exempel med budgeten. Den viktigaste skillnaden går inte över partigränserna utan hur väl vi politiker som individer kan samarbeta med varandra.

Vi Liberaler menar också att minoritetsstyren kan uppmuntra till mer samarbeten och att besluten därmed kan bli bättre. Fler personer kommer till tals och därigenom uppmärksammas fler perspektiv. När inget parti är i majoritet tvingas vi politiker prata ihop oss med medborgare och andra. Besluten blir helt enkelt bättre förankrade. Risken är ju å andra sidan att om alla beslut sker i samförstånd vet inte väljare vem som är ansvarig för besluten.

Ett annat aber är bristen på förtroendevalda. Den sammantagna bilden visar att Sveriges kommuner består av 96 procent fritidspolitiker. Antalet förtroendevalda sjunker i hela landet och unga är rejält underrepresenterade i förhållande till befolkningen. Där har vi aktiva en rejäl utmaning.

Medborgardialog är en framgångsnyckel

Trots vårt höga valdeltagande 2018 startade ett folkinitiativ för en folkomröstning om Norrbergets framtid. Där blev valdeltagandet 51%. Av dessa 51% ville knappt 55% stoppa byggplanerna på Norrberget. Drygt 43% ville att planerna skulle fullföljas och där är vi nu.

I Sverige är alla folkomröstningar rådgivande utom i de fall de gäller grundlagsändringar och tur är väl det. Tyvärr så kommer ofta folkinitiativ i sena skeden då många beslut redan är fattade. Politiken har gått vidare, därför leder det rådgivande resultatet till protester i efterhand.

Vaxholmsliberalerna menar att det är dags att öka medborgardialogerna. Tidig information och dialog är en framgångsnyckel. Vi ska fortsatt och löpande arbeta med att revidera stadens översiktsplan, tydliga och väl genomförda samrådsmöten, ökad medborgardialog i planärenden och i andra strategiska frågor är också viktiga. Vi Vaxholmsliberaler eftersträvar transparens och bred förankring mellan partier i beslutande församlingar.