Kajombyggnaden - en klimatinvestering?
Vaxholm har unika förutsättningar genom att kommunen är helt omfluten av vatten i rörelse.
Vaxholms kommun och Liberalerna har viktiga ambitioner att bidra till minskad klimatpåverkan. Samtidigt har Vaxholm unika förutsättningar genom att kommunen är helt omfluten av vatten i rörelse. Vatten och värmepumpar är väl beprövad teknik att utvinna värme på ett resurssnålt sätt. Det finns dessutom stort behov av att hitta möjligheter till värmelagring över dygnet och gärna årstider, även om möjligheterna är få och dyra.
När vi nu ska bygga om våra kajer i Vaxholm, ser jag intressanta möjligheter. Dels skulle man kunna lägga ut rörslingor i vattnet och koppla till värmepumpar. Kanske ändå enklare att borra en mängd bergvärmeborrhål i kajområdet, när man ändå gräver, där det garanterat är bra vattencirkulation och alltså förutsättningar för effektiv värmeutvinning.
Både vatten- och bergvärme är ju en effektiv och väl beprövad form av solvärme. Hela kajombyggnaden öppnar kanske också möjligheter att bygga in värmemagasin, även om det ännu är en mindre beprövad teknik. Värmelagring gör det ju dessutom möjligt att använda solenergi och vind, som ju tyvärr fungerar bäst på tider när man inte behöver den.
I Vaxholm har vi dessutom ett utbyggt fjärrvärmenät, som vi borde kunna komplettera och integrera med bergvärme och vattenvärme och möjligen med möjligheter till lagring. En vision är att Vaxholm på sikt ska bli självförsörjande på åtminstone värme, kanske även el, på miljösmart sätt. Med dessa ambitioner och aktuella förutsättningar, bör Vaxholms kommun nu utvidga projekteringen av kajombyggnaden med studier av möjliga energilösningar.
Parallellt bör diskussioner upptagas med kommunens fjärrvärmeproducent. Kanske finns här även möjligheter till projektstöd från både EU och staten. Men vi måste kunna utnyttja våra naturliga förutsättningar att producera energi på mera klimatsmarta sätt, och på sikt mera ekonomiska sätt.
Liberalerna bör jobba för att komplettera kajprojektet med studier av smarta klimatinvesteringar.
Rolf Grönkvist