Fördubblat uppskov med reavinstskatten
Söndag 15 september 2019
Taket för uppskov med reavinstskatten höjs permanent till 3 miljoner kronor. Var tredje bostadsägare uppger att reavinstskatten utgör ett problem eller stort problem för dem att byta boende efter livets olika faser. Efter krav från Liberalerna satsas 2,4 miljarder under mandatperioden för att höja taket och öka rörligheten på bostadsmarknaden.
Var tredje bostadsägare i Sverige uppger enligt en enkätundersökning från Mäklarsamfundet att reavinstskatten utgör ett hinder för dem att byta boende efter livets olika faser. Samtidigt säger en tredjedel också att de har större boyta än de behöver. Den samlade reavinstbeskattningen gör på det sättet att färre säljer sin stora villa och att rörlighet på bostadsmarknaden är lägre än den annars hade varit. Inom långtidsutredningen 2015 konstaterades att en mer begränsad reavinstbeskattning skulle öka rörlighet på bostadsmarknaden.
Enligt gällande lagstiftning går det att skjuta upp reavinstskatten på vinster upp till 1,45 miljoner kronor. På belopp därutöver måste skatten betalas in direkt. Detta tak är tillfälligt avskaffat fram till 1 juli 2020 då maxbeloppet med gällande lagstiftning återkommer.
Januariavtalet innebär att den avgift – flyttskatten – som finns på att skjuta upp uppskovet ska avskaffas under mandatperioden. I budgetpropositionen för 2020 finns därutöver ett nytt förslag om att permanent höja taket för det så kallade uppskovsbeloppet från 1,45 miljoner kr till 3 miljoner kronor från och med 1 juli 2020. Reformen kostar långsiktigt ca 1 miljard kronor och innebär att ca 95 procent av alla som begär uppskov efter en bostadsförsäljning kommer att kunna göra uppskov med hela sin reavinst.
Förslaget innebär en permanent lösning på frågan om det låga taket för uppskovsbeloppet. Bland annat Konjunkturinstitutet, Boverket, Mäklarsamfundet och Riksbyggen har kritiserat den tillfälliga lösning som varit på plats sedan 2016. Flera aktörer har också efterfrågat reformer i riktning mot det högre tak som nu kommer på plats; exempelvis SBAB och Sveriges Byggindustrier. Förslaget ska ses som en del av lösningen på den bostadsbrist som präglar Sverige och som förvärras av låg rörlighet och flyttkedjor som aldrig blir av.
Vad innebär förslaget?
Förslaget innebär att taket för uppskovet med kapitalvinsten, och därmed reavinstskatten, vid bostadsförsäljningar höjs från 1,45 miljoner kr till 3 miljoner kronor från och med 1 juli 2020. Reformen kostar långsiktigt ca 1 miljard kronor och innebär att ca 95 procent av alla som begär uppskov efter en bostadsförsäljning kommer att kunna göra uppskov med hela sin reavinst.
Uppskovet är uttryck i termer av kapitalvinsten. Det innebär ett att tak på uppskovet om 3 miljoner innebär att du kan skjuta upp upp till 660 000 kronor i skatt som istället kan investeras i en ny bostad.
Varför är det viktigt att öka rörlighet på bostadsmarknaden?
Sverige har en stor bostadsbrist som förvärras av ett lågt utnyttjande av det befintliga beståndet. Om människor oftare skulle flytta till något mindre när exempelvis barnen flyttat ut skulle det befintliga beståndet kunna nyttjas bättre. Då skapas flyttkedjor som gör att människor enklare kan flytta dit exempelvis fler jobb finns. På så sätt är rörligheten på bostadsmarknaden kopplad till näringslivets dynamik, Sveriges tillväxt och vår förmåga att finansiera välfärdens verksamheter.
Kommer detta öka att rörligheten?
Ja. Var tredje bostadsägare i Sverige uppger enligt en enkätundersökning från Mäklarsamfundet att reavinstskatten utgör ett hinder för dem att byta boende efter livets olika faser. Samtidigt säger en tredjedel också att de har större boyta än de behöver. Bland aktörer som har efterlyst ett högre tak finns exempelvis SBAB och Sveriges byggindustrier.
Idag är taket avskaffat – innebär inte detta en försämring?
Avskaffandet är enbart tillfälligt och det låga taket skulle återkomma den 1 juli nästa år om Liberalerna inte drivit detta i budgetförhandlingarna. Nu får vi en permanent lösning på plats som långsiktigt skapar förutsättningar för en högre rörlighet på Sveriges bostadsmarknad.