Det eskalerande våldet mot utryckningsfordon och blåljuspersonal måste mötas med samhällets fulla kraft. Stenkastning mot ambulanspersonal och bensinbomber mot brandbilar kan inte accepteras. Ambulans, räddningstjänst och polis rycker ut för att ge hjälp när den behövs som allra mest i livet. Varje gång de angrips och utsätts för våld och hot är det inte bara en attack mot de yrkesgrupper vi som samhälle ska hylla – utan ett angrepp mot vår gemensamma frihet, trygghet och demokrati.

Bara de senaste veckorna har det rapporterats om flera brutala attacker mot ambulans- och räddningstjänstpersonal under pågående larm. Tyvärr är detta inte enstaka exempel, utan en del av ett mönster. Vi hör hur blåljuspersonal som verkar i våra utsatta områden vittnar om en omfattande och fortsatt växande hotbild. I dessa områden måste blåljuspersonal vara förberedda på att möta hot med skarpladdade vapen, fysiskt våld och risken att bli uppsökta utanför tjänst varje dag. Den utvecklingen måste vändas. De som hotar, våldför sig på och saboterar för de som utgör vårt samhälles yttersta skyddsnät ska mötas av kraftfulla konsekvenser. Polis, räddningstjänsten och ambulanssjukvården måste kunna verka i hela Sverige.

Vi föreslår därför idag fem åtgärder som en del i långsiktig plan för att trygga blåljuspersonals arbetsmiljö:

  1. Angrepp på ambulans- och räddningstjänstpersonal ska straffas som angrepp på polis
    Idag finns en betydande juridisk skillnad mellan polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal. Poliser klassas som tjänstemän och är därmed skyddade av lagen gällande våld eller hot mot tjänsteman. Detta gäller tvärtom inte för ambulans- och räddningstjänstpersonal. Det sänder fel signaler till människor som varje dag riskerar sitt liv för allas vår trygghet i sina samhällsbärande yrkesroller.Därför vill vi att utryckningspersonal i ambulans- och räddningstjänst ska omfattas av samma rättsskydd som polisen. Personal i dessa samhällsbärande funktioner måste kunna åtnjuta samma skydd och rättigheter när de opererar i samma riskfyllda miljö.
  2. Bredda det straffrättsliga skyddet och skärp straffskalorna
    Hittills har bara ett tiotal fällts för det nya brottet om blåljussabotage och påföljderna som hittills delats ut ligger i de flesta fall uppseendeväckande lågt. Ett exempel på detta är den dom mot två män i 20-årsåldern, som både tänt eld på en bil och ställt ut hinder för att blockera räddningstjänstens färdväg under utryckning, som endast resulterade i skyddstillsyn.Därför vill vi om praxis inte ändras, i kombination med att ge ambulans- och räddningstjänstpersonal samma rättskydd som poliser, att minimistraffet för brott av normalgraden som idag är 14 dagars fängelse skärps. Vi vill också se att våld mot blåljuspersonal bör resultera i minst sex månaders fängelse och att ersättningen förbättras för utryckningspersonal som angrips i tjänsten.
  3. Säkerställ informationsflödet för ambulans och räddningstjänst vid larm i kriminella miljöer
    Idag finns inget gemensamt system för att uppmärksamma ambulans- eller räddningstjänstpersonal på att ett larm kommer från områden eller adresser som av polisen är kända som riskfyllda miljöer. Det gör att många räddningsinsatser och utryckningar fördröjs när personalen först på plats måste tillkalla polisiärt understöd efter att de konstaterats befinna sig i en riskfylld situation. I Helsingborg vittnar exempelvis polisen om en skottskadad person som avlidit i väntan på ambulans vilken försenats på grund av den hotfulla stämningen i området.Därför vill vi ge larmcentraler i uppdrag att säkerställa informationsflödet så att ambulans och räddningstjänstpersonal tidigt får ta del av information och redan då kan begära polisiärt understöd vid larm i presumtivt farliga miljöer.
  4. Ta bort tillståndsplikten för att montera övervakningskameror på blåljusfordon
    När blåljuspersonal attackeras under pågående larm kan det vara skillnaden mellan liv och död för den som är i behov av hjälp. Enligt den lag som sedan årsskiftet skärpt straffet för sabotage mot blåljusverksamhet kan gärningsmän dömas till upp till fyra års fängelse. Trots detta visar rapporter att hoten mot blåljusanställda fortsätter öka och sedan årsskiftet har nästan hälften av förundersökningarna av anmälningar om brottsmisstänkta för blåljussabotage lagts ned.Vi måste därför vidta åtgärder som underlättar identifiering av den eller de som medvetet förstör för blåljuspersonal att utföra sitt livsavgörande arbete. Dagens lagstiftning räcker inte till. Därför vill vi att den generella tillståndsplikten för kameror som är monterade på utryckningsfordon i så kallade blåljusverksamheter tas bort. Det möjliggör för alla blåljusfordon att utrustas med kameror.
  5. Skydda blåljuspersonal från hot och våld genom anonymiserade personuppgifter
    När polis och brandkår opererar i riskfyllda miljöer eller ambulanspersonal vårdar brottsutsatta patienter kan deras iakttagelser vara av betydelse för brottsutredningar. Idag beskriver flera blåljusanställda att de, och i vissa fall även deras familjer, blir uppsökta och hotade även utanför arbetstid av kriminella. Enligt Polismyndigheten uppges drygt 80 poliser leva med en så pass omfattande hotbild mot sig och sin familj att de är i behov av särskilt skydd.Vi vill därför ge polis, ambulans- och räddningstjänstpersonal anonymiserade uppgifter på såväl tjänstelegitimation som i de rapporter och journaler som blåljuspersonalen annars kan spåras genom. Vi anser att det finns andra sätt att tillvarata medborgares skydd och rätt än att äventyra blåljuspersonals säkerhet.

För oss är det glasklart. Hot och våld mot blåljuspersonal är oacceptabelt och ska leda till direkta konsekvenser. Trygghet är grundläggande för att människor ska kunna leva goda liv och samhället utvecklas. Ökad trygghet är grunden för ökad frihet för individer. Vilket postnummer man bor på ska aldrig få avgöra om människor i nöd får hjälp eller inte.

Nyamko Sabuni
Partiledare Liberalerna

Henrik Johansson
Ordförande Ambulansförbundet

Peter Bergh
Ordförande Brandmännens riksförbund